Nu är det vårat!

Idag känns det sååååååå härligt för idag köpte vi huset som vi har "provbott" i. Vi har bott här i cirka 5 månader nu men det är lite speciellt när man inte äger huset som man bor i. Man känner sig som en inneboende så just därför kändes det sååååå härligt att låsa upp dörren till huset idag och känna "Nu är det vårat".

Lilla Fröken hade sin sista inskolningsdag idag och det kändes som om hon börjar bli varm i kläderna nu och jag har fullt förtroende för personalen som är helt underbara med barnen så trots pirr i magen inför i morgon så känns det ändå helt ok.

Dom här härliga tulpanderna kunde jag inte låta bli igår när jag var och inhandlade några nya byxor, det var verkligen dags för det nu och jag kan som vanligt inte traska förbi en blomsteraffär utan att titta in en sväng och då fick jag med mig som här raringarna hem!

/Therese



Magsjuka is in the house!

 

Igår fick vi veta att 9 barn hade insjuknat i magsjuka på Mellanbarnets avdelning på hans förskola och det var även barn på de andra avdelningarna som var magsjuka. 9 barn på en avdelning, samma dag (!!!) jag har aldrig hört nått liknande. Det brukar ju komma eftersom men att så många insjuknar samtidigt måste vara ovanligt.

 

Det var bara hem och kurera sig med vitpepparkorn. Som vi trott så klarade sig tyvärr inte Mellanbarnet utan när vi hade lagt oss kom han flera gånger och sa att han ville kräkas och tillslut så kom det. Vi hade förväntat oss en orolig natt hos Mellanbarnet men han sov igenom hela natten utan problem och nu på morgonen mådde han bra så det verkar vara en väldigt lindrig magsjuka, jag börjar fundera om det kan ha varit nått knas med maten eftersom det kom så plötsligt och gick över lika fort.

 

En magsjuk bror innebar för Lilla Fröken att hon fick stanna hemma från sin inskolning idag då dom vill undvika smitta på hennes förskola. Men det tror jag kan vara bra. Det var egentligen tänkt att jag skulle lämna henne själv på måndag men nu blir det förskjutet en dag och det kan vara bra att jag är med en dag efter helgen och sedan får hon prova att vara själv på tisdag i stället.

 

Inskolningen har annars gått bra, igår var hon väldigt mammig, jag kunde inte ens gå på toaletten så hon börjar nog inse vad som ska hända, hon ser ju sina bröder bli lämnade varje dag. Men det är jättebra personal som hela tiden delar på sig så att dom är med barnen hela tiden så jag tror inte att det kan bli bättre. Men självklart kommer det att bli jobbigt att lämna henne om hon är lessen.

 

Nu är det i alla fall fredag och då blir det fredagsmys! Vi turas om här hemma att välja nått gott som ska göras på fredagkväll och det kan vara allt från lax- eller skagenbakelser, till tårtor till... ja, i stort sett vad som helst!!

 

MUMS!

 

/Therese



Liten blir större!

 

 

 

Dom senaste dagarna har jag kämpat med att försöka efterleva ett av mina 10 budord:

 

 

Sluta oroa dig över framtiden och vad som kan hända.

Folk oroar sig gråhåriga över läskiga saker som aldrig händer.

 

 

Det är nämligen så att idag var det Lilla Frökens första inskolningsdag på föskolan, min föräldraledighet är alltså slut. I flera dagar, till och med veckor och månader har jag bävat inför den här dagen. Det har liskom varit en nedräkning hela tiden, "nu är det bara 3 månader kvar", "nu är det bara 1 månad kvar", "nu är det bara 1 vecka kvar" osv.

 

Såååå dumt, jag har oroat bort en massa vekor och sett till att ge mig själv gråa hårstrån (jo, jag har nog sett att dom börjat poppa upp när jag tittar mig i spegeln).

 

Nu är alltså dagen D här och trots att separationsångesten skriker i kroppen på mig så ska jag fixa det här. Första dagen (timmen) gick i alla fall galant, i morgon ska vi vara lite längre och jag är med hela veckan och nästa vecka är det dags att lämna Lilla Fröken själv.

 

Lilla Fröken hittade en ny kompis, eller ja, kompis och kompis vet jag väl inte om jag ska kalla den lilla busungen som kastade klossar på Lilla Fröken och slet av henne varenda leksak som hon hittade, men Lilla Fröken tyckte tydligen att det var en bra kompis för hon följde varje steg den lilla busungen tog.

 

Ska bli spännande att se vad som händer i morgon. Viktigast av allt är i alla fall att det verkar vara bra personal och det är A och O när jag lämnar mina barn!!!