"Kan själv!"

 

Det som kan göras med lätthet för vissa kan vara en stor svårighet för andra.
 

Lilla Fröken har kommit i den åldern då hon anser att hon "Kan Själv" och med sina fulla rättighet förstås. För om hon inte får testa och prova om hon "kan själv" så utvecklas hon inte.
 

Jag kommer ihåg Storebror när han runt den här åldern (kanske lite mindre), blev så arg när det inte fungerade. Trots att han var en extremt lugn kille så visade han humör då någonting inte gick hans väg och allt skulle fungera på en gång. Lilla Fröken har inte riktigt samma temperament (det kan dock ändras fort). Storebror älskade att sätta locken på grytorna men när det inte gick så tjongade han iväg dom runt hela rummet med arga skrik.
 

Mellanbarnet som varit den "vildaste" och "tuffaste" i barnaskaran (men som nu infunnit ett lugn) ansåg inte att man ens skulle bemöda sig med att sätta lock på grytor eller stapla toalettpapper som Storebror älskade att göra, nej, han satt hela dagen och slet i mammas (mina) stackars blommor (som har ärr av det än idag). När jag sa "Aja baja" slutade han för en sekund, tittade på mig, log brett och ryckte sedan vidare i blommorna. Det är Mellanbarnet det, men han gör allt med glimten i ögat så det går inte att vara allvarligt arg på honom. Vi är övertygade att han kommer att glida på ett bananskal genom livet då han kan charma sig förbi det mesta.
 

Men nu var det Lilla Fröken som testade sina färdigheter genom att ta på sig sina nya, fina skor... och hon lyckades tillslut (med liiiiiiite hjälp från mamma).
 

/Therese